Åååh, Bajsungen!
Nu har jag sett "Slumdog Millionare", vet faktiskt inte om jag tyckte den var bra eller dålig. Den var nog mest, liksom...eeh, ne jag vet inte. Spännande kanske, fast ändå inte. Ni får väl helt enkelt se den själv, så kan vi föra en liten diskussion sen. Då får ni även veta varför jag och Max kallar huvudrollsinnehavaren för "Bajsungen", och varför det kan vara en dålig egenskap att sjunga bra...särskilt om det finns en sked i närheten.
Just nu är jag typ glad, pepp och skoltrött, hur nu det går ihop. Glad är jag för att snart kommer våren och då är det inte långt kvar till sommaren! Pepp är jag inför lördagen, fy fan va roligt vi ska ha! och skoltrött är jag för att, ja det kanske ni kan lista ut själv.
Förresten så upptäckte jag en viktig sak idag, något som ändrats med mig genom åren, ändrats på ett positivt sätt. Jag har nämligen alltid förut varit livrädd för att prata inför folk, hålla föredrag, presentationer osv. Jag brukade vanligtvis vara nervös flera dagar innan och sen när jag stod där fick jag kämpa för att få fram det jag skulle ha sagt.
Så var det inte idag när vi höll vårt föredrag, visst stakade jag mig på några ord, men det va ändå av någon konstig anledning roligt att stå där och ha allas uppmärksamhet! Jag är nog ämnad för lärarjobbet ändå, all lights on me liksom. Ska jag bli lite spacig nu kan jag lägga till att det kan ha med mitt stjärntecken att göra....att jag är Lejon och vill stå i centrum alltså.
Nu får det va nog med svamlande för idag, måste upp redan halv sju imorgon, för målarnissarna kommer sju och vill väl gärna börja med sitt pysslande direkt, och inte behöva vänta på att jag ska borsta tänderna osv.
En liten godnatt-visa får avslutat det här osammanhängande inlägget.
"Goodnight, sleep tight, and don´t let the bedbugs bite!"